"Den goda beröringen"

Sinnesstimulering och Beröringsmassage
Författare är Maria Larsson, Karin Nordin och Kristina Karlsson
Bild framsida av Karin Nordin

Vad är det?
Vad gör jag?
Hur gör jag?
Vad kan jag göra?
Varför gör jag det?
För vem gör jag det?
Vad blir resultatet?


Här får du svar på några frågor och tips som du kan läsa om som du har användning av på din arbetsplats och privat.


Innehåll:

Sida

Inledning 3

Sinnesstimulering 4

Förslag på aktiviteter 5

Snoezelenmetoden 5

Tips om hur känna dofter 6

Den goda tanken 7

Beröringsmassage 8

Mailadresser och telefon 9

Dikter 11 - 12

Eteriska oljor 13 - 14



Sid 3
Inledning

Ibland är det svårt att hålla gnistan uppe för god omvårdnad, stimulering och aktivering. Orken tar slut, de dementa blir sämre, förutsättningarna förändras och det är inte ovanligt att man tänker på ”förr”, då kunde man göra si och så.

Vården måste också förändras för varje individ allt eftersom denne också förändras.

Det kan vara svårt att dra gränserna för vad som är lämpligt i vardagsstimuleringen, aktiveringen. Det är fullt möjligt även en person med grav demens att ha behållning av att sitta och se, lyssna och känna på en bekant aktivitet, även om personen inte kan delta praktiskt.

Ibland kan det verka som det är begreppsförvirring omkring orden aktivera - stimulera. Aktivera betyder göra verksam. Stimulera betyder eggelse, yttre påverkan på sinnena.

Det är inte så lätt att ”bara” sitta tillsammans med personer som har demenshandikapp, man vill ju gärna att det också skall hända nåt. Om en aktivitet av någon anledning skapat en obehaglig känsla, så mår man dåligt, utan att veta varför och det i sin tur skapar ångest. Om aktiviteten skapar behaglighet utan att man minns varför man mår gott, då har man nått till ett synbart resultat. Att ”locka” fram minnen från förfluten tid och att samtala kring det som kommer fram är en stimulering utan krav på närminne eller synbart resultat. Resultatet kan avläsas på personens välbehag och tillfredställelse, kroppsspråk etc.

Tips hur du kan ”locka” fram minnen och känslor:
· Lägg fram fotoalbum på bordet
· En konfirmationspsalmbok
· En doftande blomma
· Gamla grammofonskivor, skön musik
· En stund med skön beröringsmassage
· En docka eller ett mjukdjur som t ex en katt eller hund

Under stimulering av sinnena kan det säkert komma spontana kommentarer som visar på att minneskrokarna fiskat upp något.


sid 4
Sinnesstimulering

Vi använder våra sinnen för att uppfatta tiden i rummet, förstå var jag är och vad som händer runtomkring mig i nuet. Våra sinnen är: hörsel, syn, lukt, känsel, smak, ibland också om ett sjätte sinne, ett intuitivt, vi ”känner på oss” eller ”känner vibrationerna” av något som vi inte direkt ser eller hör. Det finns ett gammalt uttryck – att ”vara sjuk i sinnet” och då menar man kanske själslig smärta eller oförmögenhet.

Då sinnena av olika anledningar försvagas eller delvis försvinner, minskar vårt livsutrymme om de inte kan bli kompenserade på andra vis. En person med demenssjukdoms sätt att t ex se, förändras ibland och de färger som syns bäst är ofta gult och rött. Klara och starka färger behövs alltså för att ge personen en färgupplevelse. En vit tallrik på en vit duk kanske inte syns alls, liksom för många saker på bordet kan bli för svårt att hålla reda på, alltså kan det vara bra att ha enkel dukning med kontrast i färg för att det lätt skall uppfattas.

Våra sinnen kan vi med kunskap och medvetet använda oss av för att ge en ex en person med demenshandikapp eller annan person med försvagade sinnen en upplevelse för att starta goda processer, och efter behov stimulera för att lugna en orolig själ eller att pigga upp en nedstämd eller bara undersimulerad person, m flera behovsområden. Fantasin och känsla är våra redskap i detta. Viktigt att tänka på i detta är det alltid ska göras på personens villkor, att få positivt gensvar från denne.


sid 5
Förslag på aktiviteter som kan vara stimulerande för sinnet:

Lindra ensamhet genom att sitta ner och prata en stund om något personen är intresserad av och/eller ge kroppskontakt ex hålla i handen en stund, alla har något att berätta och det finns alltid något jag kan berätta om mig. För många och då också särskilt äldre personer som varit vana att arbeta med kroppen, utföra vardagssysslor, kan känna sig betydelsefull och känna gemenskap, om de får möjlighet att få hjälpa till med vardagssysslor som att: duka och duka av bord, torka av bord, diska, sopa, gå ut med soporna, torka golv, skotta snö, kratta löv, skala potatis, vattna blommor, stryka kläder eller sy ihop ett trasigt klädesplagg.

Även om det finns handikapp t ex demens så är det ofta så att många förmågor ändå finns kvar och personen känner sig betydelsefull om man får använda dem, och behåller dessutom livsglädje och funktioner längre. Små enkla saker, men kan göra ”underverk” i en persons liv. Delaktighet och gemenskap är viktigt.

Lyssna på musik: klassiskt, körsång, pop, dans, visor osv . Många tycker om att sjunga eller kan spela ett instrument, och då passar det att sjunga och spela för och med de personer som vill och kan. Viktigt att tänka på är också då hur den övriga ljudmiljön har varit och är. Kan jag förbättra ljudmiljön totalt? Det är också viktigt att vi som personal tänker på hur vi samtalar och med vem, viktigt att personen känner sig delaktig i samtal som förs, och att vi tänker på att många blir oroliga av höga ljud, röster och slammer. Ibland behöver vi bara var tysta, och då får också de som är tysta av sig en chans att göra sig hörda. Diktläsning och annan högläsning kan lätt skapa gemenskap i en grupp.

Anordna dans, gå en promenad, besöka en konstutställning, cafébesök mm. Använd Din fantasi och känsla så finns det säkert många fler ideér.

sid 5
Snoezelenmetoden

Man kan också gå ett steg till och skapa ”läke-miljö” som ex sinnesrum som finns på många ställen, ex skogsrummet och vita rummet på Flemminggatan men också använda speciella läkemetoder som taktil stimulering. En metod som vi arbetar med där är Snoezelen-metoden. Snoezelen är en sammansättning av de nederländska orden lukta och slumra, och med hjälp av den metoden kan den demente uppnå sinnesupp-levelser och därmed känna lugn och harmoni. Metoden går ut på att hjälpa de gamla att använda sina sinnen: syn, känsel, lukt och hörsel. Metoden kom till Sverige på 90-talet och används idag bland annat inom handikapp och demensomsorgen. Målet är också att minska de lugnande medicinerna och öka livskvalitén.

Därför använder vi snoezelen-metoden:

En god omvårdnad har stor betydelse för personer med demens välbefinnande. Det kan innebära svårigheter att ta till sig den sinnesstimulering som erbjuds i det dagliga livet. Det är viktigt att vården anpassas efter varje vårdtagare. Man kan inte rehabilitera den som insjuknat i en demenssjukdom, men man kan stimulera de friska delarna av hjärnan så att personen kan må så bra så bra som möjligt. Sinnescentran är de delar av hjärnan som förblir intakta längst. Även känslomässig stimulans anses bidra till att förbättra motoriska funktioner. Det är därför vi använder oss av Snoezelenmetoden i den dagliga vården på Fleminggatan. Att aktivera sinnena på en adekvat nivå är att ge den bästa vård till våra gamla som har svårt att ta till sig sinnesstimulering på andra sätt.

Sid 6
Några tips på hur känna dofter:

- Stek maten i en stekpanna eller koka upp i en kastrull för doftens skull i stället för att värma i värmeugn.
- Baka mycket, sockerkakor, pajer mm.
- Ta fram eller handla bär, frukt, kryddor av olika smaker och dofter som de boende kan vara med och smaka och lukta på. Kanske göra en färsk dryck, lägga fram kryddor på bordet vid dukning.
- Gå ut med den boende när du vet att gräset har blivit nyklippt, eller den boende kan få känna doften efter regnet osv.
- Känna doften av trycksvärta från morgontidningen.
- Doftdroppar från en aromalampa.
- Doften av eterisk doft oljor från massage oljan vid taktilmassage.

Tänk alltid att alla individer har olika bakgrunder där även negativa effekter kan uppstå, t ex stekos, rädslan och smärtan som kan ha upplevts i barndom. Att få information om personen kan locka fram massor med aktiviteter men att bara sitta och ha gemenskap och där inge trygghet kan ge personen harmoni. Ett leende inger lugn.

sid 7
Den goda tanken

Det är också viktigt vad du tänker då inte bara ljud, beröring, synintryck, lukt och smak påverkar oss utan också mina egna tankar och känslor påverkar min omgivning då det påverkar omgivningen direkt. Tänk gott och du utstrålar gott, tänk glädje och du utstrålar och sprider glädje. Tänk också gott till arbetskamrater och det ger ringar på vattnet. Vi är ju varandras arbetsmiljö

Det är viktigt att vinna våra kunders förtroende, genom mitt sätt att vara, att personen kan lita på mig och känner trygghet. Att vara närvarande här och nu är viktigt då det är den enda och den mest optimala plats jag befinner mig på. Ge Dig själv tillåtelse och glädje, att bejaka Din person och de möjligheter du ser att utveckla och förändra Dig och Ditt arbete med människor som behöver särskild omsorg.

I förändringsarbete kan det vara bra att inse vad jag kan förändra nu och vad jag inte kan förändra – åtminstone inte just nu och dessutom inse att den enda verkliga makt jag har det är den makt jag har över mig själv! Genom att bejaka mig själv och inse det unika i min person och möjligheter jag har, kan jag sedan möta det unika i den andre och som den person den är.

För att ge till andra så behöver man själv också få, dels för att veta vad det är man ger till andra, men också för ge sig själv den energi som krävs för arbetet. Ge Dig själv kärlek och omsorg. Ge Dig själv chansen att växa och utveckla Din person.

Några bra honnörsord är: trygghet, vänlighet, artighet, kärlek, god och näringsrik mat, ödmjukhet, närvaro i nuet, delaktighet, gemenskap. Och det finns fler…

Ett sätt att hitta nya vägar och att bryta mönstren: ” Förverkliga något ni alltid drömt om och ni får vara med om något ni aldrig drömt om ” – Birgit Nilssons valspråk, jag hörde det på radio.

sid 8
Beröringsmassage

Den goda beröringen

Beröring har olika betydelse för människan. Man vet att den är nödvändig för kroppens välbefinnande t.ex. för kroppsuppfattningen. Beröring ger lugn och ro, minskar aggressivitet, ger en starkare bindning mellan föräldrar och barn och mellan partners.

Beröring förekommer alltid runt omkring oss. Någon lägger handen på någons axel, ger en kram, en smekning på kinden, tröstar ett barn och stryker det på ryggen, sitter och smeker en katt. Vi berör också oss själva - när händerna vilar på oss som när vi sitter och lutar huvudet i handen, sitter med händerna i knät eller vilande mot benen.

Om man på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder inte kan beröra sig själv är det viktigt att få beröring. Beröringen har många goda effekter som avslappning, bättre cirkulation, andningen blir lugnare, man känner lugn och ro.

Taktil stimulering – beröringsmassage är en metod som har utvecklats här i Sverige av Gunilla Birkestad och metoden innebör att medvetet och strukturerat beröra huden med strykningar och olika tryck (eller bara att hålla händerna stilla över ett område). Anledningen till att metoden är strukuturerad är att det som givare är lättare att då koncentrera sig på själva beröringen och man vet precis vad man ska göra. Givaren kan koppla helt när han/hon vet vad som kommer att hända.

Huden är ett av våra största organ med en yta av ca 2 kvadratmeter. I läderhuden ligger receptorer (för värme, kyla, tryck, beröring och vibration) som skickar upp impulserna till hjärnan. Receptorerna för beröring går upp till en kärna i hypothalamus och därifrån utsöndras ett hormon, oxytocin. Det är inte mätbart ute i kroppen i blodet men man kan se verkningarna av det t.ex.att det sänker blodtrycket, ökar minnesfunktionen, ger avslappning och ökar välbefinnandet. Man kan också se effekter i mag-tarmkanalen att det fungerar bättre och att man inte behöver använda så mycket mediciner mot trög mage.
Professor Kerstin Uvnäs-Moberg på Karolinska Institutet har forskat inom området och gjort en stor studie på förskolebarn där man använt berörings-massage: barnen har masserat varandras ryggar. Man har sett att aggressiviteten minskat i grupperna och språkinlärningen för barn från andra länder har gått lättare.

I USA vid Touch Research Institute i Florida har man gjort undersökningar på för tidigt födda barn som legat i kuvös och sett att de som fått beröringsmassage i kuvösen ökar i vikt snabbare och får komma hem fortare.

I Sverige har flera studier gjorts på gruppboenden för personer med demens. Resultaten har varit goda – man har sett att personerna blivit lugnare och mera av slappade och man har kunnat minska på användandet av lugnande mediciner. Även för personer med stroke har man fått positiva resultat – de har genom beröringsmassage fått bättre kroppsuppfattning och större förmåga att sköta sin personliga vård.

Beröringsmassage sker alltid på mottagarens villkor. Om man märker att personen inte vill ta emot beröringen avslutar man och försöker på nytt vid ett senare tillfälle.

Man använder oftast olja vid massagen – de oljor man använder är vegetabiliska oljor (raps-, oliv-, sheasmör-, mandel-) – det ska vara olja som man kan dricka. Även om det är ovanligt att äldre personer har allergier får man ändå se upp så att huden inte blir röd eller irriterad efter massagen. Då får man i så fall prova med någon annan olja.

Att tänka på vid beröringsmassagen är ju också att när vi ger vi massage får vi ju också del av massagen genom att vi använder våra händer och våra egna handflators receptorer skickar upp impulser till hjärnan så att det strömmar ut oxytocin!

Om man vill ge någon massage kommer frågan var man ska vara och hur man ska sitta. Det handlar dels om personen själv och givetvis också om arbetet på avdelningen och de övriga i personalgruppen. I en del fall kan det säkert vara bra att sitta inne hos pensionären och tända ett ljus och få en skön stund tillsammans. Det kanske också kan vara ett bra tillfälle framåt kvällen när man sitter tillsammans efter kvällsmaten och tända några ljus, lyssna på avkopplande musik och ge lite massage.

Kan kanske beröringsmassagen vara något man ger varandra i personal-gruppen – god personalvård?
Det viktiga är den goda beröringen och det som all stimulering handlar om- att det tillför något gott, en stunds njutning, glädje, lugn och ro och att man kanske genom beröringen också minns något från förr.

Vi har här skrivit ner en del av de kunskaper vi fått och erfarenheter vi gör och har gjort i vårt arbete, men även fått genom våra utbildningar eller fått till oss genom att läsa tidningsartiklar, Internet och andra skrifter. Det finns mycket forskning som pågår och mycket att läsa!

Lycka till!

Sid 9
Meiladresser och telefon:
Om frågor kommer upp angående beröringsmassage samt sinnesstimulering går det bra att höra av sig till oss:

Karin tel: 073-9258285 Meil: karin.nordin@gavle.se

Rose-Marie tel: 177252 Meil: rosemari.jaderstrom@gavle.se



sid 11 - 12
Dikter

STILLHET

Det är de stilla stunderna du skall leva på.
Ikväll har intet skett
Men något sker ändå.

Jarl Hemmer



LÄKEDOM

Fjärilshav i törnroshäck
vaggar i ljudlösa vågor,
vaggar till vila från ångest och skräck
hjärtats aggande frågor.
Påfågelsöga och blåvinge mjuk
dansar en ängslig och grubbelsjuk
frisk från molande plågor.

Stilla klingar ett orgelackord
i björkarnas pelarsalar.
Julivind nynnar i sommargård
sång som mitt hjärta hugsvalar.
Sorg som stormat likt bränningars brus
blir med ens så förunderligt ljus,
när tonerna tröstande talar.

Smäckra cirrus på jakt i det blå-
Skepp utan hamn och ankar-
vilar jag tacksamt blicken på,
som annars irrar och vankar.
Himlastormande molnmelodi
spolar min hjärna läkande fri
från malande futtiga tankar.

Läkedom flödar honungslen
rikt under solens händer.
Sinne som hårdnat till köld och sten
mjuknar av kärlek som tänder.
Sommarglans, fågelkvirr, doft och färg
bygger förtröstans förklaringsberg
mitt i ångestens länder.

Av Nils Bolander, Korset blommar.


TILL EFTERTANKE

”Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.

Den som inte kan det
lurar sig själv
när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än han gör
men först och främst
förstå det han förstår.
Och acceptera att jag inte alltid förstår.

Om jag inte kan det
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan
så beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre
istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet
börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.

Kan jag inte detta så kan jag heller inte
Hjälpa någon”

Sören Kirkegard



sid 13 - 14
Eteriska oljor
Några få tips förslag på eteriska oljor och användningsområden, mer finns att läsa i Susanne Ullmarks bok om eteriska oljor och vill du veta mer kan du konsultera en aromaterpeut även.

Olja - Egenskaper:

Apelsin antiseptisk, stimulerar blodcirkulationen, stimulerar lymfflödet, lugnande, avslappnande, upplyftande, gasdrivande, stimulerar matsmältningen. Värmande och glädjande, ger energi och näring till själen. Passar på vintern då man längtar till solen.
Blandar bra med: Petit grain, sandelträ, ylang-ylang, lavendel, neroli, olibanum, geranium, kardemumma, cypress, enbär, benzoin.

Bergamott antiseptisk, fotosensibiliserande, gasdrivande, upp- apelsin, cederträ, citron,
lyftande, balanserande, febernedsättande.
Blandar bra med: Cypress, geranium, jasmin, lavendel, neroli, ros, sandelträ, ylang-ylang.

Cederträ antiseptisk, lugnande, vävnadsläkande, stärkande, slemförtunnande, stabiliserande, harmoniserande, avslappnande.
Blandar bra med: Bergamott, cypress, en, neroli, olibanum, rosmarin, sandelträ.

Citron Antiseptisk, renande, inflammationshämmande, De flesta oljor ex apelsin,
ökar cirkulationen, stärkande, lugnande, stimulerar matsmältningen, uppfriskande i rum.
Blandar bra med: Bergamott, cederträ, enbär, kamomill, eukalyptus, lavendel, olibanum, ylan-ylang, geranium, sandelträ, ros, tall.

Geranium Avstressande, upplyftande, balanserande, blodstoppande, inflammationshämmande, renande, stärkande, hjälper utrensning, normaliserar talgkörtelproduktionen.
Blandar bra med: Apelsin, citron, cederträ, kamomill, kardemumma, lavendel, ros, rosmarin, sandelrä, ylang-ylang, cypress, en.

Lavendel Helar, balanserar, harmoniserar kropp och själ. Antiseptisk, inflammationshämmande, smärtlindrande, lugnande, avstressande.
Blandar bra med: De flesta oljor, ex enbär, citron, svartpeppar.

Sandelträ Lugnande, sensuell, harmoniserande, antiseptisk.
Blandar bra med: Bergamott, citron, lavendel, olibanum, ros, rosenträ, ylang-ylang.

Ylang-ylang Upplyftande, avslappnande, afrodisiakisk, euforisk, antiseptisk, stärkande, lugnande. Blandar bra med: Alla citrusdofter, jasmin, ros, sandelträ, vetiver.

Fotosensibilisering innebär att ämnet påverkar huden så att den blir mer känslig för solen och om man använder ex bergamott på huden, så vänta ett dygn innan du går ut i solen.

Aromalampa:
(Några receptförslag som alla har gemensamt en lugnande effekt)

2 dr apelsin + 2 dr sandelträ + 2 dr benzoin
2 dr apelsin + 2 dr geranium
2 dr apelsin + 1 dr citron + 2 dr bergamott
1 dr apelsin + 2 dr rosmarin + 1 dr ylang-ylang
2 dr apelsin + 1 dr kardemumma + 2 dr tall
2 dr ylang-ylang + 3-5 dr lavendel + 3 dr bergamott
5-10 dr lavendel

Uppfräschning av rum:

30 dr i 2 dl vatten för frisk antiseptisk luftrening. Kan blandas med eukalyptus, rosmarin, och eller pepparmynta. Även bergamott. Spraya med ex blomvattenfllaska.

Massageolja:

4-10 dr eteriska oljor till 2 tsk vegetabilisk olja. Avser mindre del av kroppen.
Lämpliga oljor att blanda i är druvkärnsolja, solrosolja, tistelolja, kokosnötolja, mandelolja, olivolja.

Det här är bara lite grand tips tagna ur, och mer finns att läsa om i ”Aromaterapi för alla” av Susanne Ullmark.